Mina kära vänner!

tycker det har blivit lite dålig stämning i vår lilla "grupp" på sista tiden. det snackas rätt mk bakom ryggar, och missförstånden avlöser varandra.
känns som det skulle bli bättre om folk istället för att gå och tissla och tassla berättar vad de verkligen tycker och till den personen. eftersom vi känner varann så bra kommer det ju ändå fram till slut.
Och även om ja i vissa fall håller med, så har jag ingen lust att höra skitsnack om folk ja tycker om.

--------

50tals fest på fredag<3

tihi:)

om lite mer än en vecka (nästa lördag) sitter jag på ett plan till Turkiet! SOL, SOL, SOL! och lite sprit...;)
ska bli så skönt att få lite semester, umgås med tre sköna brudar och bara ha kul!
dock kommer jag inte träffa älsklingen på ca två veckor, inte kul.. men det är inte mitt fel att robin har semester på fel vecka..

Jag har blivit rödtott förresten:) lite rödbrunt sådär, jag är helnöjd. Nu får man lite mer rätt att vara ettrig också;)

funderar ibland på det som måste vara den mest uttjatade och diskuterade frågan i modern tid. svaret måste vara det mest nedskrivna, eftersom alla människor kan säga att just den har svaret- eftersom ingen kan rätta någon annan.
Frågan som, om man ägnar sig mk åt den, gör en till en djup och klok person(enligt de flesta).
men man är helt enkelt så jävla uttråkad.

har man fullbokade dagar har man inte tid att fundera på livets mening.
är man fattig slösar man inte tid på dessa totalt meningslösa tankar.

det är helt enkelt vi uttråkade "rika" som orkar gnälla om varför vi är här egentligen, vilket är helidiotiskt eftersom vi har så mk att vara tacksamma för.

varför skulle vi ha nåt särskilt syfte med att finnas till?
vi härstammar från några minimala levande organismer, det är ju ren tur att vi lever och andas!
när jag ändå är inne på ämnet, kan jag ju passa på att dissa kristendomen lite. det är så kul;)
jag menar, vad har vi för anledning att tro på att gud (som fanns var nånstans, förresten?), skapade människorna? på grund av en bok som skrevs för 2000 år sedan, just det ja. Men bra, då kan jag ju också skriva en bok och se om nån hittar den om 2000 år och börjar följa den...
kan dom inte lägga ner det där nån gång.

göra nåt?

jag är inte bra på att vara ledig, det börjar klia i fingrarna direkt. nån som vill göra nåt ikväll? typ åka in till linköping å spela lite biljard eller nåt skulle va mysigt. kan tom gå med på att gå å ta en glass, även om det är emot mina nya regler;)
är det ingen mer som är rastlös?

sitter nere i fikarummet på min lilla rast, och fasar för att gå upp och börja jobba igen. 10 min kvar.. ja orkar verkligen inte! vi stänger vid 6, och sen ska man städa också, släpa fram en jävla dammsugare.
aldrig mer 6-dagarsvecka... och så kommer annika- " kan du jobba några timmar på söndag"? fnys, nej! ja ska soooova:)

så vet i fan om ja dyker upp hos robin ikväll, skulle va skönt att få sova lite ska va här 7.15 imorgon. men det märks.
ush, nu är det bara 6 mkin kvar!villintevillintevillinte.... sööömn....

nostalgi

så himla mk minnen. försöker att inte glömma, men sakta tynar de bort och försvinner. tänk om man hade en film på allt man haft för sig... skulle kanske ta lite tid att titta igenom, men man skulle kunna spola fram till godbitarna;) just nu är det robins pixbox som gäller, vältittad vid det här laget. måste laga min egen kamera, och framkalla riktiga bilder, som man kan klistra in i ett album.

saknar flickorna! anna, madde...(marlene och elin träffar ja ju faktiskt..) va så himla länge sen, vi som va så nära en gång i tiden. kan vi inte dissa pojkarna nån kväll och ha en sån där gosig tjejkväll som vi brukade ha?



har ni också svårt att stå ut med er själva ibland?

fröken beslutsångest

ja ni, mina vänner. varför kan jag aldrig komma fram till ett riktigt beslut?
det kvittar vad det är- yoghurt eller macka, jobba eller inte jobba, lockigt eller rakt hår, festa eller stanna hemma och bli frisk...
snälla jossan ska jobba istället för mig imorn, men nu börjar ja få dåligt samvete eftersom jag börjar må bättre. men jag kanske inte mår bra imorn bitti...:/
skulle va kul att gå bort och hälsa på vännerna, men ush vad svinig jag skulle känna mig. nepp, det funkar inte- jag ska placera min lilla rumpa i mysbyxor och inte ta av dom förrän jag blir frisk!
då va det löst!

funderar på att sluta jobbet till hösten (också ett skäl till beslutsångest). vill verkligen satsa stenhårt på dansen utan att försumma skolan, och absolut inte försumma vänner, familj och pojkvän. Finns inte så mk tid kvar för jobb då.
Dock kan man ju behöva pengarna till senare. Men det är ju väldigt mk viktigare att må bra och göra det man vill, än att tjäna pengar.
skulle va väldigt skönt att få leva lite, få va ansvarslös och slippa tänka på det där med jobb ett år.

fasen. nu dök dom där tankarna upp också. vad gör jag om ett år?
läskigt, det är inte lång tid kvar. ännu ett beslut att fatta, många beslut t.o.m.
flytta- var?jobba?plugga?resa?

det enda jag är säker på, är att jag på något sätt vill fortsätta med dansen. hur vet jag inte.
söka vidare är ju lockande, men just nu känns det som en dröm utom räckhåll.
då blir det verkligen till att gå på vilja. men var det inte jag som för något halvår sen tjata om att allt går bara man vill det tillräckligt mk? kanske dags att jag bevisar det..

sen är det det här med resor- känns liksom som att man ska passa på innan man har gett sig in på någon särskild bana, eller flyttat.
vara borta några månader, jobba eller hjälpa till någonstans, försöka förändra. kanske plugga.
då behöver man ju verkligen pengar.

sen har man ju en till vilja att tänka på också.


släng gärna in lite tips eller tankar, trött på att bara höra min egen röst.