nervarvning

jäklar, föreställningen gick bra. hade bara övat i nån vecka men det satt, och va skitkul! Jag sjöng i en låt och dansade i två. även sången gick rätt fint, va mest nervös för den eftersom jag aldrig sjungit i mick förut.Men som ja skrivit på msn, vi rockade:D och det här är bara början....

ynk

fem minuter innan matten, nu börjar ja skriva mitt första inlägg sen flytten! haha. Är bara en sån där dag när ja saknar allt gammalt och tryggt, mamma å pappa å alla härligt åtvidsmänniskor. CSN har varit elaka mot mig så har blivit lite sänkt. Men måste ju berätta om vad som hänt också! Lägenheten har vi fått ordning på, så trivs förutom att vi kan va lite ivägen för varann ibland.. Skolan är underbar (känns som en lögn eftersom ja sitter ensam i datarummet på lunchrasten men ja är faktiskt inte hungrig). Trivs så mk bättre i den här klassen än i den förra, det var inte bara mitt fel. woho:D Men ja ska skriva mer och lägga upp bilder på bilddagboken. Snart.

nya äventyr

oj va länge sen de va ja skrev.. pinsamt
nu är det mindre än en vecka tills ja åker till eslöv. nervositeten går att ta på men samtidigt tänker ja att de kanske blir bra. När man inte känner en jäkel måste man ju ta kontakt med folk. även om man inte förstår vad dom säger;)
Det är bara det att jag veta att ja kommer tappa kontakten med folk här hemma. Jag umgås ju knappt med folk som det är, sen ska man bo 5 timmar bort. Men ni kommer ju å hälsar på;)
åka ner till köpenhamn å dricka lite öl (läs cider). gå på ströget, gå till tivoli.
Funderar på om vi kan hitta på nåt på lördag, typ utflyttningsfest fast inte hos oss;)
puss

allt handlar om framtiden..

det mesta gör det faktiskt. till exempel har jag idag flyttstädat min lägenhet och pratat med mäklare, och fått reda på att ja kommit in på en skola i eslöv:) hoppas ja kom in på den i malmö också men annars är det helt ok. framtiden är vad det mesta cirkulerar runt just nu. jag ska sälja min kära but imorn, och jobba- för att få pengar till framtiden. och på lördag ska vi kolla på lägenheter. lite läskigt ibland, många stora steg att ta men det känns att det är rätt. får la bara hoppas att ens vänner kommer ner å hälsar på ibland så man slipper känna sig helt ensam bland folk som pratar halft danska. ja förstår faktiskt inte vad dom säger, igår hörde ja inte vad en person presenterade sig som och ja vågade inte fråga om.. blev en del frågetecken.

just det, min plånbok har hittat hem! lite sliten men med alla små kort i behåll. det roligaste är att det jag var rädd för, att koden till kortet fanns i plånboken, var sant. men han hade inte hittat den! HAHAHAHA iiidiot

mjo de va väl allt för den här månaden... ja måste börja skriva oftare. får väl försöka sammanfatta lite;
FÖR JAG HAR TAGIT STUDENTEN! (och fått stipendium heja mig)
grattis:
syrran
sara
tobbe
micke
vem glömde jag?:/

glad regning midsommar!

dansföreställningar!

nu börjar det närma sig slutet för min gymnasietid, och även de sista föreställningarna.

17 maj: Ljunkan på stan. Vi är på sagateatern och kör en jazzföreställning med årtionde-tema, 30 -tal och uppåt. Passar alltså alla åldrar;) gratis!! 11.30, 12.30 och 13.30.

2 juni: de som dansat som projektarbete visar upp dom, vi inleder med en lång modern koreografi. gratis 13.00 kostar 19.00 (tror jag). Även då på saga.

för intresserade: balettakademins avslutningsföreställning 14/5 19.00 på sagateatern.

vårkänslor

har vart allmänt depp några dar, av olika orsaker. men kan helt enkelt inte stå emot att le vid tanken på sommaren. Grilla, fester, brännboll, kubb, bysjökrogen.. värme! nu när solen kikar fram mer och mer, börjar känna lukten av solbränd asfalt och grill på långt håll. ska inte till skolan något mer denna vecka, bara läsa, kramas och lyssna på maia hirasawa. hon e bra:)

just one of those days

ush, dan har börjat riktigt tråkigt. Bara så trött på allting som har med skola att göra. Folk brukar ju säga att sista året är det bästa, men jag kommer säkerligen inte längta tillbaka hit.
Såna här dar börjar man fundera, filosofera över livet och jaget. Kommer jag nånsin få någon klarhet, ett säkert mål? kommer ångesten och osäkerheten försvinna? När man hittat det rätta, märks det då? eller kommer man alltid fortsätta undra?