vårkänslor

har vart allmänt depp några dar, av olika orsaker. men kan helt enkelt inte stå emot att le vid tanken på sommaren. Grilla, fester, brännboll, kubb, bysjökrogen.. värme! nu när solen kikar fram mer och mer, börjar känna lukten av solbränd asfalt och grill på långt håll. ska inte till skolan något mer denna vecka, bara läsa, kramas och lyssna på maia hirasawa. hon e bra:)

just one of those days

ush, dan har börjat riktigt tråkigt. Bara så trött på allting som har med skola att göra. Folk brukar ju säga att sista året är det bästa, men jag kommer säkerligen inte längta tillbaka hit.
Såna här dar börjar man fundera, filosofera över livet och jaget. Kommer jag nånsin få någon klarhet, ett säkert mål? kommer ångesten och osäkerheten försvinna? När man hittat det rätta, märks det då? eller kommer man alltid fortsätta undra?